Workshop i textilt bildskapande

På den här sidan hittar du en sammanställning av information och tekniker från Arturs workshop ”Textilt Bildskapande”, samt lite länkar till konstnärer som arbetar med textila tekniker, som inspiration.

Materiallära

Textilier benämns på material samt framställningsteknik. Exempelvis sammet är en vävteknik och sammeten kan vara gjord av bomull, siden, eller syntet. Andra tekniker är brokad, jersey, satäng, mm. Detta påverkar hur de ser ut och känns och därmed också hur de exempelvis är att sy i eller måla på.

Textila material kan brett delas in i cellulosafibrer, syntetfibrer, och proteinfibrer. Fibrerna inom varje kategori kan ha väldigt olika egenskaper och jag har gjort den här uppdelningen utifrån de tekniker vi använt i den här workshopen.

Cellulosafibrer kommer från växtriket och inkluderar bomull, lin, viskos, mfl. Dessa fibrer kan färgas, blekas, tryckas på, mm.

Syntetfibrer – som polyester och lycra – är tillverkade av plaster. Dessa fibrer går generellt inte att färga eller bleka hemma. De imiterar ofta dyrare material som siden, eller har särskilda funktioner, som stretch. Många syntetfibrer kan smälta av ett för varmt strykjärn.

Proteinfibrer är siden och olika former av ull. De kan vara lite speciella att färga och går generellt inte att bleka. Ull som blir varmt och fuktigt kan tovas ihop och bli tätt och hårt.

För att ta reda på innehållet i en textil kan man utföra ett s.k. bränntest. Det finns många guider om hur man identifierar material genom ex. bränntester, här är en av dem:
Tygbloggens bränntest


Sömnad

Några olika guider till handsömnad och broderi:

Jessica Longs guide till olika broderistygn
Encyclopedia of Needlework av Thérèse de Dillmont (via Project Gutenberg)
Embroidery and Tapestry Weaving av John Hogg (via Project Gutenberg)
Sting og Sømme av Grete Petersen och Elsie Svennås

Korta tips för handsömnad:

Använd en tråd som är längden av din underarm eller kortare. Detta minskar trassel och ger dig en bättre eregonomi.
Låt trådens ände hänga fritt i nålens öga istället för att knyta fast den. Är tråden dubblad, för bägge ändar genom ögat, snarare än att låta trådens bukt ligga i ögat.
Broderiramar kan göra det lättare att arbeta jämnt eller visualisera stora motiv.
Om du syr i papper kan pappret lätt gå sönder, minska risken genom att backa pappret med en textil, använda ett fastare papper eller lämna gott om utrymme mellan nålens genomförningar.

Lite om nålar:

Nålar är förbruksvaror och förlorar sin skärpa efter ett tag. En maskinnål brukar vara god för tre till fem projekt. En handsömnadsnål är svårare att beräkna men det ska kännas lätt och smidigt att sy.
Det finns många olika handsömnadsnålar. Synålar har små ögon, broderinålar större. Det är lättare att arbeta mer detaljerat med en mindre och kortare nål.

Lite om garn:

Det mesta som är en tråd kan broderas med. Broderigarn, knapphålssilke, stoppningsgarn och andra trådar och snören kan ofta hittas i andrahandsbutiker. Den som vill förkovra sig kan bli hur nördig som helst. Broderigarn i bomull kommer generellt inte på nystan utan som en tvinnad ögla. Lägg upp öglan ordentligt innan du börjar dra garn från den så du inte trasslar. Den här typen av bomullsgarn består oftast av en samling tunnare trådar som kan delas upp till önskad tjocklek.
Bomullsgarn som är ”mercuriserat” har bearbetats för att få en glans.
Sytråd funkar för det mesta om man inte har något annat till hands.
Knapphålssiden kommer i olika tjocklekar och har ofta en fin djup färg utan att vara så ”luddigt” som bomullsgarn eller sytråd.
Ofta är det bra att ånga eller stryka ett broderi för att stygnen ska lägga sig ”på plats”.

Klorinblekning

Klorin är en effektiv metod för att uppnå textila effekter, men klorin är också ett skadligt material, som ska behandlas med respekt och försiktighet. Ventilera utrymmet väl, arbeta med handskar, var noggrann med att städa efteråt. Klorin är också skadligt om det släpps ut i naturen, använd därför inte mer än nödvändigt. Klorin får absolut inte blandas med andra rengöringsmedel, kemiska blandningar, eller syror. Jag rekommenderar att alltid köra klorinblekta textilier i tvättmaskinens sköljprogram innan de används.

Klorin är effektivt på färgade eller tryckta cellulosafibrer, dvs. bomull, lin och andra växtmaterial. På proteinfibrer som siden och ull är det rent destruktivt, men även cellulosafibrer försvagas av klorin. Syntetfibrer reagerar generellt inte över huvud taget.

Jag påför klorin genom bruk av sprejflaska, klorin i gelformat, eller genom att bada materialet i en lösning med klorin och vatten på mellan 25/75-50/50. För riktigt skarpa kontraster är det gel som gäller, då på torra textilier, för subtilare effekter kan man först väta materialet. Klorinsprej kan användas över och genom mallar eller andra blockeringar. Det är även effektfullt att använda det som på svenska kallas ”batik”-tekniker, dvs. tie-dye eller shibori, där delar av textilen blockeras genom att vika eller knyta materialet på olika sätt./

Blekningsresultatet är ofta oförutsägbart, särskilt svarta tyger kan bli alltifrån röda till vita till bruna, men det går också ofta att färga efter det blekningen är genomförd.
Martha Stewarts guide till grundläggande shiboriknytningar
Ordbok över olika shibari-metoder


Pennor och färger

Vid bruk av färger och pennor på textila material är det viktigt att minnas att det inte är samma sak som att ”färga” dem. Akrylfärg och andra ämnen lägger sig på fibrernas yta snarare än att tränga in i och genomfärga dem och de kan därför inte antas vara vattenfasta. Det går också att använda särskilda textilfärger. Dessa fixeras genom att strykas och kan generellt antas vara flexibla.

För att skissa på textilier finns det skräddarkritor och pennor, andra lösningar är tvål, eller frixion-pennor, dvs. bläckpennor som blir ”osynliga” när de utsätts för hetta.

Genomför alltid tester av dina material för att se hur de håller i hanteringen om du ska tillverka något som är tänkt att hålla – det kan exempelvis vara vådligt att arbeta med tjock akrylfärg på ett material som ska strykas eller bearbetas mycket, då kan det vara värt att lägga om arbetsordningen. Just akrylfärg kan generellt användas kraftigt utspätt för att skapa en någorlunda beständig yta – min tumregel för utspädning är att blanda in vatten tills dess att färgen har konsistensen av filmjölk.

Om du arbetar mer med din textil som en duk att spännas upp är det värt att kontrollera att färgen inte släpper från ytan. Risken ökar dess tjockare färglagret är, men då rör vi oss snarare inom territoriet för dukmåleri i allmänhet.

Den som är intresserad av att arbeta med färg, särskilt färg med mycket impasto, kan undersöka konstnärsbutikernas olika ”medium” som påverkar färgens konsistens och torktid.


Lim och applikation

Textilier kan fixeras till andra textilier med hjälp av textillim eller påstrykbart klisterbelägg. Den säkraste metoden är alltid en mekanisk fixering men det går ofta bra att göra tillfälliga limningar med vanligt limstift. Jag rekommenderar generellt inte limpistol eller smältlim då det sällan faktiskt fäster i textila ytor och generellt är mycket arbete för ett svårkontrollerbart och halvbra resultat. Att välja lim är en hel vetenskap – vad är syrafritt? Vad gulnar när det blir gammalt? Blir det hårt eller skört? – men mitt standardlim är RX-lim, som är lätt att kontrollera och funkar på de flesta textil- och pappersmaterial.


Färdiga arbeten

För långsiktig hållbarhet kan det vara en god idé att använda en fixativsprej eller UV-skydd på ditt verk. Detta gäller både pennor och färger som inte alltid är ljusfasta, men även själva textiliens infärgning, som ofta är känslig för UV-exponering. I blandmedia är det ofta svårt att förutse hur materialen kommer åldras, är man orolig kan det vara bra att göra ett ljusfasthetstest hemma i fönstret.

Textilier kan spännas upp på kilram eller hängas med stavar i över- och underkant beroende på hur de ska visas upp. Kilramar är mycket anpassningsbara i storlek och tillhandahålls av professionella konstnärsmaterialsbutiker, som har relevanta verktyg eller rentav erbjuder uppspänning som tjänst. Enklare hängningar kan vara spännande för att synliggöra verkets baksida eller saker som transparens.


Andra tekniker att utforska

Färgning med pigment eller naturmaterial
Stickning
Virkning
Batik (vax)
Smockning
Rysch
Kviltning
Stenciler och tryck (linoleum, potatis, händer, screentryck…)
Flätning och vävning av pappersmaterial
Egen papperstillverkning med textila inslag
Digitalbroderi
Sprejfärg
osv...


Inspiration

Louise Bourgeois - Fransk 1900-talskonstnär som arbetat i en stor bredd medium, däribland textilier, både skulpturalt och ”tvådimensionellt”.
på MOMA.org
på fabrics-store.com

Bisa Butler – Amerikansk samtidskonstnär som arbetar med afrikanska textilier och amerikanska kviltningstraditioner för att skapa sydda porträtt.
på This is Colossal

Cornelia Parker - Engelsk koncept och installationskonstnär som, bland mycket annat, arbetar med broderi.
om hennes verk Magna carta på Wikipedia

Lotta Sjöberg - Svensk tecknare och konstnär som arbetar med, bland annat, illustrationer på och genom textil.
på konsthantverkscentrum

Okaysure – Amerikansk konstnär som virkar grafiska motiv.
på instagram

Stacey Jones – Amerikansk brodös som arbetar med abstrakta bildvärldar och taktilitet.
på instagram